Direktlänk till inlägg 5 mars 2016

Lördag 5 Mars 2016

Av Pernilla Albinsson - 5 mars 2016 12:54

Hej mina vänner!Nu var det ett tag sen jag skrev igen,dels så har det inte hänt så mycket och dels så har jag inte varit på blogg-humör.Men nu ska jag försöka skriva litt.

Förra helgen var vi med både gamla och nya vänner ute och grillade.Det var jätte gott att få komma sej ut bland folk utan att behöva handla eller gå eller slita ut sej så mycket.Vi gick dit vi skulle va och vi satt och njöt i det jätte fina vädret vi hade förra helgen och bara hade det gôtt i flera timmar.Det var gôtt att få komma ut och prata med folk å se litt annat än bara hemmets väggar.Blir ju det jag ser oftast...
Sen på söndagen åkte vi till gubbens dotters familj för att fira att dom vuxna i familjen hade fyllt år.Det var oxå väldigt trevligt med mycket gôtt att äta och sen få se och prata med folk,är ju inte så ofta man ser alla.
Sen var det måndag igen och en ny vecka...Som jag trodde skulle bli en lugn och bra vecka...Jag börja som vanligt morgonen efter att gubben åkt på jobb med att cykla mina 2 mil.Det kändes bra och jag cykla på ungefär 1 timme som jag brukar göra.När jag har cyklat klart och jag kliver av cykeln så är jag alltid stel i både ben och rygg.Men det brukar ge med sej bara det gått ett tag,men det gjorde det inte den här gången.Ryggen är ju som den är,den är ju ond hela tiden.Men benen brukar ju vara ganska så bra...Men jag kände igen måndags att jag blev stelare och stelare...Och ondare och ondare för att röra mej fick jag,det onda satt i vänster ben,ifrån höften och ända ner till knät.Det gjorde såå ont när jag skulle vrida mej och främst när jag skulle stå på benet.Det gjorde såå ont...Så jag halta mej runt här och stötta mej på väggar och bord och bänkar.Och la mej på kvällen med en förhoppning om att en god natts sömn skulle göra att det onda var borta på tisdag morgon.Jag kände under natten att det gjorde ont så fort jag skulle flytta benet.Och jag vakna på morgonen med en känsla i benet som var såå ont...Jag fick få hjälp upp av gubben och han fick stödja mej till toan.Sen satt jag och gjorde frukost och matsäck till gubben.Jag fick i mej mina vanliga värktabletter på morgon.Men det hjälpte dåligt...Jag halta runt här och fick gjort det jag brukar göra här,men absolut inte inte mer.Jag brukar försöka cykla varje morgon om jag inte har någon tid tidigt som jag måste passa.Men som benet var i tisdags så klara jag nästan inte lyfta det,det gjorde såå fruktansvärt ont upp ifrån vänster höft ner till knät.Det gick skapligt bra så länge jag satt helt stilla.Men så fort jag spände lårmuskeln och skulle lyfta benet så skar det som knivar inne i benet.Så den här veckan har jag inte cyklat mer än måndagen.
På tisdagen så åkte jag till mamma för mitt syskonbarn och hennes hund var där.Jag är ju ganska så envis som ni nog har lärt er vid det här laget.Så fast jag fick halta mej runt och ta trappsteg för trappsteg för att komma mej upp till bilen,och sen sätta mej in i bilen och köra fast det gjorde ont vid varje vridning och rörelse.Så kom jag mej både dit och hem...Det ska mycket till för att stoppa mej ifrån sånt som jag vill och ifrån sånt som jag har bestämt mej för.Jag tog det ganska så lugnt den dagen.
Benet var lika ont hela tisdagen,onsdag morgon tog jag mej upp ur sängen själv,fast det var ont...Jag gjorde det jag brukar göra,jag t.om baka matbröd i onsdags.Allting går bara man vill...Och en vilja och en envishet har jag.Jag har min topp på förmiddagen på dagarna som jag gör det som ska göras,så jag har många timmar på eftermiddagen och kvällen som jag kan vila och ta det lugnt.Det är så jag har lärt mej att jag måste lägga upp dagen.Sen eftermiddag/kväll så är jag ingenting till.Måste jag göra nånting då så gör jag det för att jag måste och för att jag är så envis.
Torsdag var det ju handling som vanligt som stod på schemat.Då var benet helt plötsligt mycket bättre,jag kunde väl känna lite lite när jag vred på benet,men annars så var det mycket bättre.Igår fredag så kändes som vanligt igen,och idag känns det oxå som det brukar.Jag vet inte vad det var som gjorde att det gjorde såå ont i benet i början på veckan.Cyklat har jag ju gjort nästan varje morgon i säkert över ett halvår,så jag tycker ju att det skulle vara helt knäppt om det skulle ha nånting med det att göra.Men på måndag morgon så kommer jag prova att cykla igen,så får vi se hur det känns.
Jag analyserar inte och jag försöker inte hitta en orsak till att jag hade så ont i mitt ben.Jag har lärt mej att leva med det,att det som går bra att göra ena gången går inte alls att göra nästa gång.Jag har lärt mej att leva med att bli frustrerad och arg och göra saker som jag kanske egentligen inte skulle göra för att min kropp försöker tala om mej för mej saker.Jag ligger hela tiden lite över min gräns för vad min kropp klarar av känner jag.Skulle jag hela tiden lyssna på min kropp så skulle jag bli en psykiskt mycket ostabil eremit som skulle stånga huvudet i väggen av ren frustration över att inte orka/klara av saker som är vardagliga och helt självklara för dom allra flesta.Jag gör saker som alla andra fast kanske inte på samma sätt som andra eller kanske inte lika snabbt som andra,men jag försöker leva så normalt som möjligt och jag försöker klara mej så mycket som möjligt själv.Men jag har fått ändra mej,och jag har blivit tvungen att kapitulera många gånger och erkänna för mej själv och andra att jag inte klarar av allt som jag gjorde förr.Förr var jag som vem som helst men det är jag inte idag,och det är jävligt frustrerande och jävligt jobbigt vissa dagar att acceptera.Jag vet att jag måste men det är inte så lika lätt varje dag.Sen är det ju klart att jag går ju inte varje dag och tänker på vad jag inte orkar/klarar av längre,då skulle ju både jag och dom närmast runt mej bli helt knäppa.Men det är vissa dagar så jag bara känner att allting är bara bläääää...Men då håller jag mej för mej själv och så är det snart tillbaka till det gamla vanliga igen.Där jag tar varje dag och gör det jag ska göra och jag fixar det...
Vissa dagar när jag har ont så blir jag såå irriterad och arg så då bara morrar jag till och gör saker i ren irritation bara för att jag känner att det spelar ingen roll vad jag gör så får jag ont.Men det är sån jag är som person,och jag har mina begränsningar,men jag gör saker ändå.

Ha det så bra så hörs vi snart igen!
Kram...

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pernilla Albinsson - 16 juli 2017 13:19

Hej mina vänner!Nu är det ett tag sen jag skrev,men det händer inte så mycket här så älta om det samma hela tiden orkar jag inte... Värken och de problemen jag har med det är väl ganska så likt,fast sen nån gång på vårkanten mars-april så börja värk...

Av Pernilla Albinsson - 14 maj 2017 11:28

Hej mina vänner!Vet att jag inte har skrivit på väldigt länge,men det händer inte så mycket nytt här och jag orkar inte skriva om samma sak som jag har skrivit om massa gånger förut...Dagarna är ganska så lika sen förr,men det som är annorlunda nu är...

Av Pernilla Albinsson - 16 februari 2017 13:52

Hej mina vänner!Nu har det återigen gått ett sånt långt uppehåll sen jag skrev som jag har lovat sååå många gånger att det inte ska göra.Men det är bara det att jag tycker inte att jag har så väldigt mycket nytt att skriva om,jag har ju liksom skrivi...

Av Pernilla Albinsson - 14 november 2016 16:49

Hej mina vänner!Nu var det länge sen jag skrev sist,men det händer inte så mycket här så därför har jag inte så mycket att uppdatera bloggen med heller... Men just november månad har de sista åren blivit väldigt mycket en"minne-månad" för mej.Dels...

Av Pernilla Albinsson - 9 september 2016 17:12

Hej mina vänner!Kommer med ett inlägg idag oxå...Idag har jag sett på dopet av den minsta prinsen i vårat kungahus.Ni som känner mej vet att jag är väldigt förtjust i dessa människor,och försöker hänga med på det som händer. Så idag har jag inte hun...

Ovido - Quiz & Flashcards