Hej mina vänner! Tänkte skriva ett litet inlägg...Idag var det ju bestämt att jag skulle ha telefon tid med min ortoped kirurg.Så jag har gått här hela dagen å haft med mej mobilen överallt å väntat på att han skulle ringa.Å nu har han äntligen ringt...Ett samtal som tar ca.1 min.på sin höjd...Det vet ja ju att han är ganska så kort med sina telefon samtal,det gäller verkligen att veta vad man ska säga...Men det som blev bestämt i alla fall är att jag kommer att få en kallelse till han nån gång framöver här,för att han vill se resultatet på höger foten å så vill han se hur min vänster fot ser ut...Sen efter där kommer vi litt närmare op....Så det var det...  

Å sen så har jag även pratat med barnmorskan idag...Jag har lagt märke till dom senaste månaderna att min mens har förändrat sej,det är mycke mindre som kommer å den håller inte på lika länge som tidigare...Så utifrån det jag förklara för barnmorskan,hur min kropp förändrats så kom hon fram till att jag mest troligt har börjat komma in i klimakteriet.Vissa har väldiga besvär och andra känner nästan inte av det alls...Å jag har nog lindriga besvär,kan man väl säga...

Så nu blir det ännu en grej att acceptera...Men jag har lärt mej att acceptera så mycke i mitt liv så en grej till eller ifrån gör inte så stor skillnad...Man lär sej att leva med allt om man bara måste,man har inte så mycke att välja på...

Men det är lättare att acceptera grejer om man vet orsaken än att man vet att det är nåt som är fel men man vet inte vad...

Nu har jag börjat läsa boken av Geir Lippestad"Det man kan stå for",som han har skrivit efter hans tid som försvarsadvokat till Anders Behring Breivik...Väldigt intressant bok att läsa...Jag har följt det fallet nästan hela tiden sen den 22 Juli 2011.Jag ville ha den så fort som möjligt så den är på norska,men jag förstår nästan allt å är det nåt ord jag inte förstår så får jag fråga gubben...

Så nu ska jag fortsätta läsa å ta det lugnt resten av dagen... 

Men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen!

Kram...  

Hej mina vänner!Jag har lite reflektioner å tankar som ja bara måste få ut...Hur tänker folk när dom säger att"bara mitt barn föds välskapt,friskt och mår bra"...?!Hur tänker folk när dom säger så...??Om ni frågar mej så tänker dom inte alls...Jag blir väldigt provocerad när jag hör dom orden...Va med oss som inte är födda"normalt"då,är inte vi värda nånting vi eller??Man kan ju undra...Det är bara nåt som kom upp i mitt huvud nu...Man hör dom orden nästan så fort det är nån som ska ha barn"bara mitt barn föds välskapt"...Bläää,det är det dummaste uttrycket jag hör...!!

Jag vet när jag var född å låg i Göteborg...Så hade min mamma varit inne på posten i Karlstad,där vi bodde när jag var född,å då hade det kommit fram en kärring å beklagat att mamma hade fått en unge som inte var född normal....Hur tänker såna...??Jag vet inte vad min mamma hade svarat,om hon ens hade svarat nåt...Det var tydligen nån som mamma kände eftersom kärringen hade kommit fram å sagt så...Den kärringen skulle jag vilja visa mej för,å visa att jag är faktiskt inte så väldigt annorlunda...

Jag tror å hoppas att folk som säger sånt inte förstår å tänker på hur det låter i andras öron...

Å samma sak är det när man får höra att"dej är det väl inget fel på,det syns ju inte"...Det är oxå några ord som man har fått hört ett antal gånger genom livet...Å ja begriper inte varför vuxet folk ska behöva vräka ur sej såna ord...Begriper dom inte att sånt kan va väldigt sårande...??På samma gång som man kanske sliter med massa annat så ska man behöva höra dom orden oxå...

Folk tycker å tänker om allt å alla,men det dom INTE tänker på är hur mycket dom kan såra folk med dom orden dom säger...Alla kanske inte visar det eller säger att"nu blev ja ledsen för det du sa,eller nu tog jag åt mej"...Jag kan va en sån person,vissa dagar klarar jag av att höra såna ord å då kan jag försvara mej å svara emot,men vissa dagar så orken man bara inte svara eller säga nåt,det beror på vem det är,om det är nån idè att säga nåt eller inte...Vet jag att det inte är nån idè för mej att försöka förklara så är jag hellre tyst,jag orkar inte ta diskussioner som jag vet inte leder nån vägen...För man tycker att vissa saker ska man bara veta som människa att sånt säger man bara inte...Men alla är vi olika å alla tycker å tänker olika...Har man bara"normala"folk runt sej så tänker man väl inte så...??Vad nu"normala"folk betyder,det kan man ju oxå diskutera vissa gånger...Vi har alla våra olika värderingar här i livet...Vissa nöjer sej med det lilla medans en del strävar alltid efter mer å är aldrig nöjda med än vad dom har...

Jag har kommit på att jag fösöker va nöjd med det jag har,det finns ALLTID dom som har det MYCKE värre...Å jag försöker å inte klaga på allt,inte allt för mycke i alla fall...När det gäller min onda kropp så är det lite svårt att undvika att inte mina aller närmaste ser å får med sej hur jag har det...Men om folk i allmänhet frågar mej hur det är så svarar jag oftast kort å undvikande...Jag tycker inte om å prata om mej själv,å jag tycker inte om å tala om för allt å alla hela tiden hur jag mår för det blir bara jobbigt för alla andra å höra på,om det ska komma upp hela tiden...Folk vet om vad jag är född med and that`s it...Vill man veta nåt så är det bara att fråga,ja svarar på det jag kan...Men jag håller inte på å pratar på det hela tiden,å jag drar det bara i korta drag,för skulle jag tala om allt för alla så skulle jag ha fullt upp hela dagarna,å då är det ingen som skulle orka höra på mej till slut...

Nu ska jag snart åka upp till min far och hjälpa han å betala räkningar,och sen blir det inte så mycke mer gjort idag...

Ni får ha det så bra så hörs vi på torsda igen när jag har prata med min ortoped...

Kram på er...:-)

Hej mina vänner!Vill hinna skriva ett inlägg innan ja ska iväg ida....Ska äntligen få fixat håret,klippning å litt färg gör underverk på en gammal kärring det...  Det kostar mycke pengar å fixa sånt,å det har man inte mycke av när man är förtidspensionär som mej...Så ja måste prioritera det som är viktigast,å det har inte varit håret dom senaste månaderna,om man säger så...Men nu måste det göras...

Annars så har väl helgen vart skaplig...Har haft ont i fot,rygg å höfter som vanligt...Men det som är annorlunda är att ja har börjat få mer krypningar i höger ben och även i höger rump halva,speciellt när ja sitter...Ja brukar ha krypningar i det benet ibland,men inte så mye som ja haft nu,å det är speciellt när ja sitter,som sagt...Men ja vet att det trycker på nerverna,så det är därför det känns så...Lättar jag på mej så den halvan kommer i luften så lättar trycket och ilningarna oxå...

Foten är som den har varit den sista tiden,morrar å litt lejj å gå på...Ja måste liksom ha inne skorna på mej nästan hela tiden för att känna att ja går någorlunda gott...Å det har jag aldrig behövt förr,då har jag hellre gått utan än med inne skor,men nu är det mer tvärtom...Jag ska ju prata med min ortoped på torsda,så får vi väl se vad han säger...

Annars så har väl inte humöret vart på topp den här helgen,men det fick jag förklaringen på igår kväll...Jag har fått det vi fruntimmer brukar ha 1 gång/månad. Å då veckan å dagarna före så kan ja starta världskrig,så då är det inte roligt å va i min närhet...Men det återgår till det normala bara den har brutit ut...Jag har haft den i ca 30 år så jag fick den alltså när jag var 10-11 år.Jag har fått planterat penseèr ute den här helgen oxå,så nu börjar det bli vår...Å så har vi fått ut triken oxå,så nu väntar jag bara på första åk tur`n,å det tror jag blir 1 Maj.

I fjol vid den här tiden satt jag i gips och åkte runt i rullstol för att jag inte fick belasta foten å jag inte kan stå på ett ben...Det tänker jag mycke på...

Idag ska jag alltså fixa håret,i morgon ska ja upp till min far å hjälpa han å betala räkningar.Sen torsda så ringer ortopeden,å så ska ja försöka å få plockat i dom 2 rummena som vi ska få tapetserat i,för jag vet inte än när dom kommer å det är ganska mycke grejer som ska bort.Å sen är det freda å helg igen...

Ha det bra allihop,så återkommer jag snart igen...! Jätte roligt att det är så många som har börjat läsa min blogg,synd bara att det inte går att se vilka ni är...  

Kram på er...  

Hej mina vänner! Många inlägg har det blivit den senaste veckan...Å här kommer det ett till...

Ja kom på i morse att ja skulle ringa VC å prata om min mage...Just nu är jag inne i en period när den är hård,det kan den va i flera veckor...Å jag känner att det är saker inne i magen som behöver ut,men hur gärna jag än vill å hur länge jag än sitter på toan,så kommer det inte ut...

Å sen när den varit hård i kanske 2 veckor så lossnar proppen å då är det ingen hejd på det som kommer ut...Jag kan ju inte hålla mej så då får jag gå emellan toan å garderoben å duschen...Då kanske magen är jätte lös ett par dagar,å ja känner mej helt tom i magen å den är nästan helt borta...Som den är just nu så är den uppblåst,stenhård å obehaglig...Det låter inne där å det rör runt,men den är fortfarande väldigt hård...

Dom här problemen har ja säkert haft i 15 år,me en mage som ena perioden är sten hård å nästa stund lös...Väldigt sällan nåt mitt emellan...Den kan va skapligt bra nån vecka men sällan nån längre period.

Ja dricker mycke vatten,ja äter skapligt nyttigt(kan säkert äta bättre) å rör på mej.Ja undviker sånt som ja vet att min mage inte tycker om,som sött t.ex typ godis å kaffe bröd,det är som lim för min mage...Det tycker den inte om,så det äter ja väldigt sällan...

Har som sagt var haft dom här problemen i många år så ja har provat massa olika grejer för att få magen att fungera,allt från Lactulos(bildar bara gaser)till att undvika vanliga mjölk produkter(dricker laktos produkter nu för tiden å har så gjort i flera år).Ja har provat olika natur läkemedel som ska va bra för magen...Ja har varit hos doktorer ,sköterskor å dietister för att försöka få nån ordning på den...Men ingen har klarat komma på nåt som har varat nån längre stund...

Vissa perioder så tänker ja att ja bara får acceptera att ja har en sån här mage å ta det som det kommer,men nästa stund så blir ja sååå lett att va uppblåst å ha en mage som inte mår gott,så då gör ja ett ryck å försöker få ordning på den...För att efter att tag ramla ner i samma hål igen å fortfarande ha en mage som inte fungerar...

Så ida tänkte ja att ja skulle ta ett varv till å se om nån kunde ge mej ett råd på nånting som ja inte redan har provat...Så nu har ja fått rådet att ja ska köpa Inolaxol på apoteket,så får vi se om det fungerar...Ja ska börja me 3 påsar/dag till att börja me.Å sen när ja märkt nån effekt så ska ja gå ner till 1 påse/dag.

Så ja får köpa det i morgon,så får ja prova å se om det kan fungera...Ja vet att en del säger att frukt å grovt bröd å fibrer ska va så bra,men det är faktiskt inte alla magar som mår bra av det.Det sa en dietist till mej en gång...Dom kallar min mage IBS-mage...Å vi som har såna magar mår inte alltid så bra av för mycke fibrer,vi ska skala äpplet innan vi äter det(skalet är svårt för magen att smält),kål å en del ärter är inte bra(gas bildande)+ massa annat som inte är bra...

Så ja tycker själv ja har ganska så bra koll på va ja kan äta å inte äta,men det är inte alltid att det fungerar ändå...

Å som sköterskan sa till mej förut,alla magar är individuella å olika så det som är bra för en person kanske inte är lika bra för en annan person,så det går inte att jämföra magar...Vi får bara försöka komme på va som är bäst för ens egen mage,å det ÄR INTE LÄTT,JAG VET!!!

Så nu ska ja köpa det här pulvret i morgon så får vi se om det hjälper...Resultatet av testen kommer...!

För att prata på nåt annat...Idag är det 1 vecka tills min ortoped ringer,så ja får väl snart börja förbereda mej å skriva upp sånt jag ska säga när han ringer så ja kanske inte glömmer nåt...Men så beror det ju på om jag får prata eller om jag bara får lyssna på när han pratar...Jag vet hur det brukar va när han ringer,samtalet kan va över på mindre än 2 min.!Å samma är det när man är på besök hos han,då kan han prata me mej,å prata i telefon å knäppa på datorn på samma gång...Så det är gånger som ja varit där som sköterskan fått gått in å frågat han saker efteråt för att jag inte har hunnit...Men det är ju för att han vill hjälpa så många som möjligt under så kort tid som möjligt...Å han kan hantera det oxå,ja kan inte klaga på det han har gjort...

Nu har triken(MC:n)våran kommit ut,så bara det blir bättre väder å varmare i luften så ska ja ut å åka,ja sitter bakom naturligtvis...!

Ha en bra helg allihop så hörs vi säkert snart igen...!

Kramiz...:-)

Hej igen!Ida är det en sån där dag när allt ska göras på samma gång...Å när ja väl provar å göra allt på en gång så blir det bara krångel å saker går fel å tar mycke längre tid än det var tänkt...Så det slutar med att ja inte får gjort allt det ja hade tänkt mej å få gjort ida...

Det börja me att gubben skulle ta triken(MC:n) till jobbet ida,å han har ett överdrag på den som skydd för väder å vind.Så när han tog av det å kom in me det så kände ja direkt att det lukta katt kiss...Å sen så fick han torka katt hår å avtryck i sätena innan han kunde åka iväg.Det är ju gott å varmt under där så det är ju helt ypperligt för dom små fyrbente sakerna å ligga där...

Så nu har ja vart å köpt mej en sån där plast låda som man kan ha ute dyner i,som ja ska lägga skynket till triken i när det inte hänger på...För det går inte å ta in det i lägenheten p.ga att det luktar så...

Å sen så skulle ja bära ner massa grejer till vårat källar förråd,å när ja kom ner till den dörrn så gick den ju naturligtvis inte å låsa upp...Så ja fick upp igen å leta telefon nummer till bostaden å ringa dit för att dom ska kunna få tag i väktmästarn...Förr så kunde vi ringa till han direkt men det går inte nu längre...

Å sen ner igen för att då komma fram till att ja lagt igen nycklarna uppe i lägenheten,så upp igen...Å under tiden ja var uppe å hämta dom så kom vaktmästarn,å naturligtvis fick låst upp dörrn me en gång...Men det var det att det kärva i kolvarna å låset,så bara han hade smörjt litt så gick nyckeln så fint så...

Sen åkte ja å min mor till en affär som säljer såna plast lådor som ja ska ha skynket till triken i...Å vi fick tag i det å betala å hem me det...Å börja å skulle montera,å ja begriper mej inte på såna beskrivningar...Men till slut så visste mamma hur man skulle göra så vi fick ihop lådan till slut...Så nu hänger skynket på balkongen på vädring å sen när det inte hänger på triken så ska det ner i lådan,inte in...

När ja har mycke som ja vet att ja ska göra så blir ja sååå stressad å ja blir lätt irriterad...Å det har folk runtomkring mej ibland väldigt svårt för att förstå..."För ja var inte sån förr",får ja alltid höra å att"ja ska inte stressa å ja ska inte masa"...Men jag vet att ja har bara några timmar på förmiddan på mej att göra saker för sätter ja mej å det hinner gå för långt ut på dagen så vill inte min kropp va me mej å då klarar ja inte göra nåt...

Ja är snurr i huvet för jämnan men när ja ska skynda mej å ja ska göra saker snabbt så blir det ännu mer snurrigt å det blir kaos i huvet till slut...Ja glömmer saker å ja glömmer det ja ska göra,å ja vinglar ännu mer än det ja gör i vanliga fall...Å så fort ja ska göra nåt så måste ja hålla mej i nånting,för ja klarar inte stå rakt upp å ner utan att ha nåt att hålla i eller stödja mej på...Så ja är inte så snabb,å ska ja vända mej om eller så så måste ja ha nåt att hålla mej i...Å ska ja göra nåt här i köket t.ex så måste ja stödja mej eller hålla mej i,så det är inte så lätt när det är flera som rör sej i köket på en gång.Så oftast så får ja eller den andra antingen sitta eller stå stilla...

Ja,ja vet att ja inte va sån här förut,men för säg 10 år sen så var inte min kropp sån som den är ida...Ja hade inte så stora problem me balansen då som ja har ida,ja hade inte så ont i höfter å rygg då som ja har ida...Ja orka göra mycke mer än det ja orkar ida...Å mitt uppe i det så ska huvet hänga me,å det är inte så lätt...

Så ja kan bli sur å grinig å irriterad ibland över vad andra tycker är småsaker,å ja stressar upp mej för det andra tycker är små saker...men för mej så blir det så stort allting,när ja vet att ja har flera grejer på rad som ja ska göra så ser ja liksom ingen ände på allting som ska göras...Å till råge på allt så har ja en kropp som inte vill det huvet vill...Å ja blir sur å grinig när ja har ont...

Ja vet att det kommer en dag i morgon oxå,men när ja ser att det är massa som ska göras så orkar inte ja sitta gott förrän ja har fått gjort det...Å ibland så tar saker längre tid än ja räknat me å då blir det fel för mej...

Ja har oxå märkt att om ja har tänkt ut en grej som ja ska göra på ett visst sätt så ibland så får ingen komma å ändra på mej å komma me ett annat förslag,för då blir det oxå fel...

Nu ska ja hänga tvätt å sen ska ja sätta mej å läsa å snart göra midda...Å sen så får allt som ja inte hann me å göra ida vänta tills i morgon...

Kram på er...:-)

Hejsan!Här kommer ännu ett inlägg...Mitt humör har återgått till det normala igen,vissa dagar är värre än andra...men så har alla det så det är inge nytt...Ja har mina grejer som ja måste dras me å så är det...

Ja har dom senaste dagarna märkt mer av min vänster fot,att den lägger sej på utsidan å som inte vill va me mej längre,å så är det en morrande känsla över vristen å som går över delet där mellan smalben å där foten börjar...Om ni förstår vart på foten ja menar...Om det är som det var me höger foten så är det senor å muskler inne i foten som är utslitna å uttänjda...

Det är ungefär samma känsla som ja hade me den andra foten när den börja balla ur...Så det är tur ja snart ska prata me Ioannis,min ortoped kirurg.Så vi får börja å prata på å börja å planera för fot op.längre fram.Vill inte ha den förrän ut på höst kanten nån gång...

Annars så har det inte hänt så mycke sen sist...Ja å gubben hjälptes åt igår å bytte sovrum här...För vi ska få tapetserat hallen å ena sovrummet,så det är gott å va någorlunda me den dagen dom ringer å talar om att dom snart kommer å gör det.Små plock å små grejer klarar ja å göra själv under veckan när gubben jobbar,men som å skjuva å lyfta å bära på massa möbler,det klarar ja som inte själv...Men det är väldigt gott å ha fått gjort det,nu ska bara ja göra små grejerna till vecka.

Idag har ja en sån dag som ja inte gör så väldigt mycke,ja går här hemma å plockar å gör sånt som behövs...Ja kände på morgon ida att ja hade gjort litt extra me ryggen igår,för den var inte så go...Men det brukar den inte va på morgon,den är stel som en pinne innan ja har fått i mej mediciner å innan dom har hunnit verka...

Igår åt ja sammanlagt 4 Diklofenak plus Panodil,i vanliga fall tar ja 2-3 Diklofenak å max dos av Panodil.Men det var bara för att ja skulle orka me å greja å göra allt här hemma som behövdes...För som sagt,ja sitter inte stilla fast ja har ont när ja ser att det finns grejer å göra å ja kan hjälpa till...Ja får vila nån annan dag å ta igenom mej då...

Ni får ha det så bra så hörs vi helt säkert snart igen!

Kram...

Hej!Ja brukar inte skriva/prata så mycke om när ja har mina dåliga dagar,men nu gör ja ett litet undantag...När ja är på dåligt humör så brukar ja vilja va för mej själv och va sur i några dagar,å sen går det över...Ja är ingen som tycker om å tala om för hela världen hur ja mår,för det tycker ja inte så många har me å göra å sen så är det ingen som kan göra nåt åt det ja är irriterad för heller...Det som oftast gör mej på dåligt humör är när ja är trött,hungrig å när ja har ont....Å det vet folk som är runt mej så dom bryr sej inte så mycke(tror ja). Å nu har jag ont!!!Ja har haft några dagar nu som ryggen å höfterna är värre än vanligt,det är mest den högra höften som är mest ond...Men det är på höger sida som allt det onda sitter,det är fel uppifrån ryggen å ända ner till tårna...Det är ju på den sidan som foten som ja har opererat 3 gånger är...

Orsaken till det onda den här gången tror ja är att ja rulla ett däck å lyfta på några däck i förrgår...ETT jävla däck!!!Ja är helt jävla obrukbar,ja tåler inte å göra nånting förrän ja får sååå jävla ont!!!Ursäkta mitt ordförråd idag,men ja blir sååå lett å inte kunna göra mer än absolut nödvändigt utan att få extra ont...Ja klarar inte putsa fönster å hänga gardiner för då får ja ont,ja klarar inte tvätta bil själv för då får ja ont,å en sån enkel jävla sak som å gå å rulla ETT jävla däck på backen ska göra att ja får sååå ont i flera dagar...Ja blir sååå lett mej!!!

Å så finns det folk som klagar för minsta lilla å klagar för det jag tycker inte är ett dugg å klaga över,men vi har alla våra olika sätt att se på livet å våra problem här i livet...Men det hör inte till saken,det tänker ja inte diskutera här...

Men felet me mej är att fast ja har ont så orkar ja inte sitta still,ja är inte funta sån...Å ja brukar säga att mitt handikapp å mitt huvud har inte vart överens på mååånga år...Huvet vill en sak men kroppen vill en annan,å det är inte så lätt ska ja lova...Det finns inte roligt å sitta still å se grejer som man vet att man egentligen skulle behöva göra eller man vet att man egentligen klara av förr,men att kroppen sätter stopp å gör att man inte orkar...Det sätter sej på mitt humör i alla fall...Ja är ingen person som säger till varenda människa runt mej hela tiden hur ja å min kropp mår,för det finns ingen som kan hjälpa mej me det så då är det ju ingen idè å älta grejer heller,det hjälper ju liksom inte å det är bara jobbigt för folk å höra på...

Ja har skrivit det här förr å ja kan skriva det igen...Den här bloggen har ja lika mycke som en dagbok som en blogg,så det ja skriver är lika mycke för mej själv så att ja ska ha anteckningar spara som ja kan läsa sen om ja vill...

Ja är ingen person som vill ha sympatier och som vill att folk ska tycka synd om mej för det är inte synd om mej,det finns alltid dom som har det mycke värre...Ja har lärt mej att leva me allt det ja har å ja gör det ja kan för å få dagen att fungera...Ja försöker leva så normalt som möjligt,men vissa dagar är sämre än andra...Å ida är en sån dag...

Å så saknar ja min lille fyrbente vän,ja saknar å ha henne hos mej,hon var så go å ha när ja hade mina dåliga dagar för fast hon inte kunde prata så vet ja att hon förstod att ja hade ont å då var hon me mej överallt...Var ja i köket så var hon där,var ja i sovrummet så var hon där,var ja i duschen så låg hon på mattan i badrummet å vänta på att ja skulle bli klar...När ja duschar så sitter ja i badkaret för att ja inte ska ramla,å då bruka hon ställa sej på bakbena på titta över kanten för å se så att allt var okej me mej...Hon var såå klok min lille vän...

Men ja har fått tagit emot såå mycke skit å såå mycke kommentarer under 3 år å 9 månader när det gäller henne å hennes sätt,så till slut så orkar man inte ta emot mer skit...Så det var därför som ja valda att ta bort henne,mycke för hennes egen skull,för att hon skulle få ha ett värdigt liv å få va den fina hund hon egentligen var men hon aldrig fick en ärlig chans att bevisa...Ja vet att hon har det mycke bättre nu å att hon nu kan springa å göra precis det hon vill utan att nån bryr sej eller tycker å tänker om henne...

Så det är min stora sorg här i livet att inte få ha en hund,ja vet att ja har mina begränsningar å att ja inte är som alla andra...Men ja ville ha en hund å ja hade en hund men det fanns folk som inte fann sej i att hon var som hon var,å som inte acceptera att vi var som vi var....Det kommer alltid att va min stora sorg att ja inte får ha en hund...Hundar är såå kloka djur å dom är så intelligenta å dom tycker om en precis som man är,men det gör inte folk...Ja kommer alltid tycka om hundar å ja kommer alltid sörja över att ja inte får/kan ha en egen...För ja har mina fel å ja har mina problem å dom blir ja aldrig av me,å dom kan ja inte göra så mycke me,men det är inte alla som förstår å tänker på det...Tyvärr!!Det är ju alltid ägarn å hund det är fel på,aldrig alla folk runt omkring...Ett samarbete mellan ägare,hund å"vanligt"folk vore bra,men det existerar inte...Där är det alltid ägarn å hund som ska göra hela jobbet,å andra ska inte behöva göra nåt,bara tycka å tänka om allt å alla som inte följer ett visst mönster som"vanligt"folk hittar på å kommer på ska va bra...

Nu har ja fått skrivit av mej litt...Så nu ska ja göra nåt här hemma,för som sagt,ja sitter inte stilla om ja inte absolut måste...Sen finns det säkert folk som tycker att"hon har säkert inte så ont för då hade hon inte orka gjort nåt"...Men den som känner mej å som har vart i närheten av mej vet att ja är ganska så envis å ger mej inte i första taget förrän saker å ting är så som ja vill ha dom...

Ja hade tänkt mej ut å gå under veckan här men ja har inte fått gått nånting,först p.ga att ja haft mycke att göra å sen p.ga ryggen å höfterna...Å ska ja gå så måste ja gå på förmiddan,för det är då min kropp är som bäst...Men ja ska få me mej gubben ut å gå under helgen...

Ha en bra helg allihop...det ska ja ha!

Kram på er...

Hej mina vänner!Tänkte bara uppdatera litt...har inte hänt så väldigt mycke nytt sen sist...Jag har varit på ortopeden och valt ut vilka skor jag ska ha till sommarn.Det blir ett par sandaler,ett par promenad skor och ett par skenor till.Dom syr skorna ifrån sulan å uppåt,så den blir precis så som jag vill ha den å precis anpassad till mina fötter.Så det gäller att va ute i go tid för det kan fort ta nån månad innan jag får dom.

Å skenor har jag ju fortfarande när jag är ute å går.Förr hade jag inte det men efter sista op.en för ganska exakt 1 år sen så blev det bestämt att jag skulle ha det,å det är faktiskt väldigt stadigt å gott å gå me.Jag hade det när jag var väldigt liten å jag skulle lära mej å gå.Ja kommer inte ihåg det men mamma har berättat det,att jag ville inte gå med dom men hon masa å var mer envis än va ja va så ja hade dom tills ja lärt mej å gå ordentligt.Som det är nu så har ja bara 1 par skenor men ja ska få 1 par till nästa gång ja kommer till ortopeden.För dom ja har börjar å bli slitna.

Det är ju det enda stödet ja har när ja är ute å går,skenorna...Sjukgymnast ja har varit hos å ortopeden tycker ja ska börja å gå me stavar för balansens skull.Men det vill inte ja,ja vinglar å går för mej själv jag...

Jag har börjat å va ute å gå igen oxå...Det har jag inte gjort på nästan 5 månader,det är snart 5 månader sen min fyrbente vän somna in å efter där så har ja inte haft lust å gå...Ja har aldrig varit nån person som går ut å går bara för att gå,utan ja vill ha en orsak å gå...Å det har ja inte nu...Men ja får försöka å börja å gå igen ändå,för ja vet att ja har gott av det å ja vet att ja tycker det är väldigt gott å va ute när ja väl kommer igång...Så förra vecka så gick ja 4 dar,dom turerna ja gick var inte under 3 km.å ja går det på ca.1 tim.Å det tycker ja är bra...

Idag på morgon så ringde ja till ortopeden...För 1 år sen när ja hade kontakt me min ortoped sist så kom vi överens om att vi skulle höras nu under våren för att diskutera op.på vänster fot...Så ja ringde å fick telefon tid me han den 25 April.Så då ringer han nån gång under dagen så vi får börja å planera op.till hösten...

Efter sista op.en på höger foten så har ja ju blivit sååå yr i huvet,så ja hoppas att när ja får gjort den andra foten oxå,att huvet ska bli bättre å att det ska sluta snurra...Ja är väldigt påverkad av det å ja känner att ja blir väldigt begränsad i vad ja klarar av...Ja orkar inte va där det är för mycke väsen så väldigt länge,för då blir det ett enda kaos i mitt huvud...Å ja spänner mej när ja är ute bland folk för att ja ska anstränga mej å gå normalt,å ännu värre blir det...Ja kommer in i en ond cirkel som ja inte kommer ur...Å ja klarar liksom inte å stå rätt upp å ner utan ja måste ha nåt å hålla mej i för annars så vinglar ja...Antingen så får ja luta mej mot nåt eller hålla i nån/något eller så får ja sätta mej ner på knä...Ibland så pratar ja me folk i farten när jag går p.ga att ja inte klarar stå still...Å eftersom ja är så beroende av att andra,oftast min gubbe,hjälper mej så blir det till att ja stannar hemma mycke,för att ja känner mej ivägen å ja känner mej mer till besvär än nytta...Men ja VET att han inte tänker så å han bryr sej inte om att han måste hjälpa mej...Men ja tycker det är ont inombords å har aldrig vart van att va beroende av andra så ja tycker det är ont inombords att ja känner att han måste hjälpa mej å inte göra det han vill å ja bara kan klara mej själv...Men han är guld värd å hade ja inte haft han å Chilii så hade allt vart väldigt motigt å jobbigt under dom sista åren...Å nu har ja bara han kvar så nu är han ännu mera guld värd...Å så har ja fått svårt att fokusera blicken oxå å det gör ju oxå att det påverkar balansen negativt.

Nej,nu ska ja börja å göra nåt här hemma...Men ni får ha det så bra så hörs vi säkert snart igen...

Kram på er allihop!