Hej mina vänner! Dags för veckans inlägg...

Den här veckan har det väl inte hänt så mycket. Förra helgen hade vi sambons barnbarn här från fredag till söndag. Det är full rulle hela tiden då...

På söndag när sambon körde hem sitt barnbarn så var jag hemma. Jag ville se på prinsess-dopet. Så jag satt framför tv:n i flera timmar inomhus fast det var strålande solsken ute.

På måndag så tog vi först med oss min pappa och åkte iväg till mitt äldsta syskonbarn.Hon och hennes kille har köpt sej en liten fin voffsing.
Sen när vi kom hem från dom så gjorde vi picknick och åkte iväg med triken. Vi åkte bara några mil hemifrån, men det var gott att komma hemifrån bara. Vi fika och titta på båtar och folk som badade i värmen.

Sen var det tisdag och arbetsdag för gubben. Och jag hade bokat tid i våran tvättkällare för att tvätta mattor till mej och mamma. Sen onsdagen gjorde jag inget speciellt. Var hemma och städa lite osv.Igår var det dags för handling.Så då var jag med mamma på vårat center.

Och idag var det alltså dags för mitt första besök hos kuratorn. Jag har varit hos många sjukvårdande instanser, men en kurator har jag aldrig varit hos förut.Jag har tänkt mycket på det här första besöket, och faktiskt gruvat mej.För mej i alla fall så är det lite speciellt att gå till just en sån. Men idag var det äntligen dags....När jag väl kom in till henne och började prata så kände jag att det kändes jätte gott inombords. Vi hann ju bara med en början, men det är ändå en start.Och jag ska dit igen veckan efter Midsommar. Jag väntar faktiskt redan på nästa gång. Det känns så bra att äntligen ha tagit steget till att gå till nån som är utbildad till att lyssna....Och som kanske kan ge mej hjälp om hur jag ska bete mej i vissa situationer och hur jag ska tänka och känna....Det känns så gott att äntligen få råd ifrån nån utomstående och av nån som kan och vet vad h*n pratar om.
Jag tänker inte skriva här om varför jag går hos en kurator. Men i vissa skeden i livet så kommer man till en punkt där man inte orkar ha grejer inom sej längre. Och man behöver prata med nån som är utbildad på att veta sånt.Jag vill helt enkelt må bra igen. Och då måste jag göra det jag kan för att det ska bli möjligt igen. Jag har stora förhoppningar och stor tro på det här....

Ha det så bra mina vänner!

Kram....

Hej mina vänner!

Förra veckan var så fullt upp så jag hann/orka inte skriva nåt inlägg...Men jag ska försöka sammanfatta veckan som har gått...

Förra måndagen så började jag veckan med att åka till min mor för att städa gubbens bil. Hon bor"ute på byggden", så där kan jag städa och tvätta som jag vill. Den här gången blev det städ invändigt.

Sen tisdagen så följde jag med mamma till Årjäng för att handla in grejer till hennes kalas som hon skulle ha.

Onsdagen så följde hon med och körde mej till sjukhuset i Karlstad. Jag skulle till Ortopeden och till Neurologen. På ortopeden så konstaterades det att dom senaste skorna jag fick skulle sättas till utpressning.Dom är lite för trånga framme i tån på den ena skon bara. Så nu får jag bara vänta på att jag får tillbaka den. Och på samma gång så ska jag även på ett par skenor till, så att jag har i beredskap.
På neurologen så trodde jag att jag skulle få träffa min nya Neurolog, men hon jag träffa den här gången skulle oxå sluta. Så jag kommer att få ännu en neurolog...Det jag var ditkallad för var p.ga mitt snurriga huvud. Hon frågade massa och gick igenom mej med olika kontroller.Men hon hittar ingen orsak hon heller till att jag är så snurr.Jag kommer att få ett brev från neurologen om att jag ska gå ner till VC och ta några prover. Vet inte vad det är för prover än, men det är för att vi ska helt kunna utesluta att det är nåt kroppsligt fel...Det har inte varit fel på prover som var tagna i Sept.i fjol så det är nog inget fel nu heller.
Hon jag var hos var mer inne på att det kunde va nåt psykiskt. Så jag har tagit första kontakten med en kurator här nere på våran VC.Jag har lämnat besked och får bara vänta på att hon hör av sej igen. Det är mycket med det psykologiska....Det är inte alltid att man kan komma på själv varför man har det på det ena eller andra sättet. Men då är det ju bra om det finns nån som kan sånt som kan hjälpa mej att få ordning på sånt.Jag vet vissa saker som jag har i mitt huvud, men jag har ingen aning om ifall det kan göra att jag får den känslan och så som jag har det med mitt huvud. Men jag hoppas att hon kan hjälpa mej att få ut en del ur mitt huvud och att hon kan hjälpa mej att må bättre både psykiskt och fysiskt. För så som jag har det nu, och har haft det en längre tid, tar både psykiskt och fysiskt på mej. Så jag får bara hoppas att hon hör av sej snart och att hon har tid med mej snart.

På torsdagen förra veckan så var vi hos mamma och fira hennes 75-års dag. Det var mycket go mat och kakor och tårtor hon hade gjort. Vi åt kall skuret och hemma gjord potatissallad.

På fredag så åkte jag och handlade till oss.Och på lördag tog jag och gubben med mamma till Oslo på mat och sightseeing. Vi var bl.a på Byggdö och titta på kungaparet boende. Och så åkte vi bl.a runt och titta på Domkyrkan och fina hus och fina båtar. Och så var vi på en restaurang som heter Ekebergs restaurangen. Den ligger högt och jätte fint, och man ser utöver en stor del av Oslo. Och så avslutade vi turen ute på Ila Fängelset. Förr så hette det Grini.Under andra världskriget så tog tyskarna det och hade det som koncentrationsläger. Tragisk historia....!! Idag sitter det många fångar där, bl.a Anders Behring Breivik. Han varierar mellan Ila och ett fängelse i Skien...
Så där gick hela dagen åt att va på tur...

Söndagen så var jag hemma och städa och tvätta. Och igår gjorde jag inte så mycket...Jag ringde och lämnade besked till kuratorn. Och sen var jag en liten tur hos mamma. Annars så satt jag på våran fina balkong och läste...Och det ska jag göra idag med, bara jag är klar med det som jag har kvar att göra idag.

Resten av den här veckan så ska det handlas. Och på fredag så kommer gubbens ena barnbarn hit och ska va här till på söndag. Så det blir nog fullt upp under helgen...Jag ska se på kungligt dop den dagen oxå...

Måndagen efter helgen är ju fortfarande röd i Norge. Så då hoppas vi på fint väder så att vi kan ta oss en tur med triken.

Det var väl det jag hade att skriva, men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen...!

Kram...