Senaste inläggen

Av Pernilla Albinsson - 14 mars 2014 13:14

Hej mina vänner!Här kommer veckans inlägg...


Den här veckan har gått såå fort,har haft att göra nånting varje dag så då går dagarna fort...Jag har kört mycket bil hit och dit,bl.a varit över gränsen i Norge och handlat.Jag bor ju bara drygt 1 mil ifrån norska gränsen så det tar mej 15 min.att åka över och handla.Det är gott med litt annan mat än den gamla vanliga svenska ibland,jag brukar köpa bröd(inte lika sött som i Sverige)och så brukar jag köpa pålägg och gryt påsar som man bara tillsätter köttfärs i.Och fisk och fiskbullar...Och sylten är mycket godare i Norge...

Så det gjorde jag i onsdas och igår var jag ute och handlade här i Sverige.Men det är ju den vanliga vecko handlingen som jag brukar göra.


Så den här veckan så har det blivit dåligt med promenader.Men i morse så kom jag mej äntligen ut...  Förra veckan när jag gick så våga jag mej inte på nån längre tur.Men idag så tänkte jag att jag ville prova att gå den"långa rundan".Och det är en tur på drygt 3 km.Och jag fixa det...  Det tog mej lite över 45 min.att gå den rundan,men jag klara det i alla fall...Den turen har jag inte gått sen i Okt.före op.en.Men det gick bra...

Jag kände när jag var mitt inne i rundan att vänster foten svickta lite,det kändes som att den inte ville bära mej.Men jag kunde ju liksom inte ge mej mitt i rundan utan jag var ju tvungen att fortsätta gå.Och det gick över efter några meter,jag halta runt lite men det gick över och helt plötsligt så kändes foten som vanligt igen.


Känseln har inte helt kommit tillbaka än.Och foten är fortfarande stel.Så ska jag gå upp eller ner för en trapp så måste jag ta fot om fot,för jag orkar inte ta ett och ett trappsteg som i vanliga fall.


Jag har ju INGEN kondis så jag blir ju såå sleten,så jag orkar ju absolut inte gå fort.Men jag går i alla fall...Det är tack vare min vilja och envisheten som jag kommer mej ut.Jag vill inte sätta mej stilla...För jag vet det att göra jag det och inte går ut och går så kommer jag mej inte igång igen heller.Dessto längre det tar innan jag kommer mej igång dessto svårare blir det att komma igång.Det är inga problem med fötterna när jag är ute och går,fötterna är väl det enda som fungerar och som är bra.Det är mitt snurriga huvud och min rygg och mina höfter som inte vill hänga med när jag är ute och går.Men jag går ändå...Jag är stönete och envis så jag klarar det...Jag går i min egen lilla värld när jag är ute.Så är det nån som ser mej och jag inte ser er så är det inte för att jag inte vill se er utan det är bara det att jag orkar inte fokusera.Mina ögon och hjärna sammarbetar inte så jag har jätte svårt för att se vad det är för folk i närheten.Jag ser att det är folk i min närhet men jag orkar inte se vilka det är.Ska jag orka se vad det är för folk så måste jag stå stilla...Och ska jag gå så måste jag gå hela tiden,för ställer jag mej still så har jag jätte svårt för att komma igång igen.Då blir jag såå stel i ryggen och höfterna så då orkar jag nästan inte gå.Så jag måste gå tills jag är klar och har kommit mej i"mål".


Efter att jag gått min runda så åkte jag till mamma och drack kaffe.Hon bor 1 dryg mil ifrån oss så jag måste ta bil.Men nu är jag hemma igen och ska inte göra nånting mer idag,mer än middan nån gång framöver.Helgen blir oxå väldigt lugn och fridfull.  


Nästa vecka så har jag ingenting inplanerat,så då ska jag väl kunna komma mej ut på några fler promenader.Det är väldigt slitsamt när jag är ute och går men jag känner mej såå nöjd efteråt.Det är ju bara positivt med att ta en promenad.Jag får ont i rygg och höfter men det går över bara jag får vilat mej lite och tagit värktabletter.

Skulle jag lyssna på min kropp och inte gå så skulle jag snart bli helt sittande.Och dit vill inte jag komma än,det är jag inte beredd på att ta än.Jag vet att jag kommer dit tids nog,men jag ska mota det så länge det går.Jag är envis och stönete,och det och min vilja som hjälper mej till att orka med och klara det jag gör varje dag.Skulle jag lyssna och inte trotsa min kropp ibland så skulle jag inte komma nånstans.Jag måste trotsa...För det är psykologiskt...jag vill inte ge upp än...!!


Nej,det var väl allt det jag hade att skriva för den här veckan.Men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen!


Kram...  

Av Pernilla Albinsson - 5 mars 2014 13:47

Hej mina vänner! Dags för veckans inlägg...?

Sen sist så tror jag inte att det har hänt speciellt mycket. Hela förra veckan var en bläää vecka med ryggen.Den var såå ond!! Men nu är den som vanligt igen, nu är det bara det gamla vanliga onda igen...

Helgen som gick var lugn, gjorde inte så väldigt mycket. ?

Å den här veckan som är nu så har jag lite blandat att göra. Igår var jag hos mamma å baka fastlagsbullar.Jag å mamma åt varsinn när jag var där.Men jag gör semlor här till helgen. För man vet aldrig när gubben är hemma på kvällen så det är inte så lätt att göra nånting sånt i förväg å som kanske blir stående så att det måste kastas.Så då gör jag det hellre till helgen när jag vet att han är hemma.

I morgon ska jag med mamma å handla. Å idag har jag varit ute å gått min första promenad på 5 mån.Är första gången jag går så långt på den nya foten. Det gick jättebra, det är höfterna, ryggen å huvet å balansen jag sliter med. Jag gick 2,5 km.med stavar.Jag märker att det är väldigt gott att ha med mej stavarna. Jag märker att när jag har gått en bit så drar jag gärna åt sidorna, så jag hade vinglat om jag inte hade haft stavarna. Jag känner att jag håller emot med stavarna så att jag inte ska vingla.Huvet ville gå långt idag men det var tur att jag tänkte mej för å tog en mindre runda.För jag kände när jag ungefär hade kommit halvvägs att jag var såå sliten!! Jag har ju ingen kondis å jag blev såå trött i rygg å ben!! Men envis som jag är så gick jag hela rundan som jag hade börjat på.Det var som sagt 2,5 km.å det tog mej ca.45 min. att gå. Men jag tävlar med mej själv för att se mina framsteg så det gör inge att det tog såpass tid. Det är bra att va envis ibland. ?

Om vädret å väglaget tillåter så ska jag ut å gå på fredag igen. Men blir det snö som lägger sej så orkar jag inte gå.Här singlar det ner några små små vita korn nu.Så vi får hålla tummarna för att det inte blir nånting av det som kommer ner.Så att jag kommer mej ut å gå på fredag.

Helgen som kommer blir oxå lugn.?

Det var väl det jag hade att skriva den här gången! Men ni får ha det bra så hörs vi snart igen...?

Kram...?

Av Pernilla Albinsson - 27 februari 2014 14:21

Hej mina vänner!Här kommer veckans blogg inlägg...


Den här veckan har gått jätte fort,redan freda i morgon.  Jag tycker väl att den har gått fort p.ga att jag haft en del att göra...Men nu är allt gjort för den här veckan,i morgon ska jag bara göra några små ärende och sen ska jag inte göra så mycket mer.Helgen som var var oxå ganska så lugn,vi var på ett kalas men annars så var vi hemma.


När det gäller mitt snurriga huvud så är det nog mycket sej likt.Den här veckan så har jag mest använt dom progressiva glasögonen för att jag har behövt se på både nära å långt håll väldigt snabbt,eftersom jag har haft en del att göra.När jag håller på med mycket saker så orkar jag inte hålla på och byta glasögon hela tiden.Och speciellt när jag ska köra bil så kan jag absolut inte ha dom"gamla"glasögonen,för då ser jag inte som jag ska och är då är jag ingen bra chaufför.

Men jag tror jag har kommit fram till att så länge som jag är hemma i lugn å ro så är det skapligt.Det är när jag kommer ut ibland mycket folk och bilar och massa som rör sej,då blir det inte bra.Då blir mina axlar och min nacke stelt och huvet känns som om det skulle sprängas efter bara några timmar på centre.Så dom dagar när jag är och handlar så är jag helt slut när jag kommer hem.Då gör jag inte så mycket mera den dagen än att handla och det mest nödvändiga här hemma.Men det börjar bli en vana att ha det så så det går...Man lär sej att hantera och leva med allt om man bara måste.


Den här veckan har oxå min rygg varit extra ond.Den är alltid ond,men det"vanliga"onda tänker jag inte så mycket på för det är jag så van vid.Men ibland så kommer jag in i såna där onda skov,och då är det inte roligt!! Och det har jag nu...Det är värst på morgon innan jag fått i mej medicinerna och dom har hunnit verka.Sen utpå dagen så är det ganska så skapligt.Men nu har jag ont så idag blir det extra tablett känner jag...Varför sitter eller ligger du inte stilla då om du har så ont?Är det säkert många som tänker...Men den som känner mej vet att jag sitter eller ligger inte stilla om det inte absolut är nödvändigt.Och som idag så hade jag mycket här hemma som jag hade fått för mej att göra så då gör jag det fast jag har ontJag har tagit flera sitt pauser under dagen emellan det jag har gjort,så jag har vilat.Och nu när jag var klar med det jag skulle göra så fyllde jag upp badkaret och la mej där i varmt vatten en stund.Det gör gott på både rygg och höfter och även magen har jag kommit på.


När jag ändå är inne på mage så kan jag ju tala aom att min mage har skött sej och vart snäll i flera veckor nu.Jag tar Inolaxol 2 ggr./dag i filmjölk eller yoghurt och försöker undvika att äta så mycket socker.Och bara jag gör det så ser det ut som att magen sköter sej...Jag vet att för mycket sött gör att min mage blir stenhård.Jag har även börjar äta lite ljusare bröd och även det gör att magen är bättre.Så jämnt nu så är det bra i alla fall...


Den här helgen som kommer tror jag blir lugn.Jag vet inte att vi ska göra nånting speciellt i alla fall.Se på Vasaloppet på sönda ska vi...


Det var väl det jag hade att skriva den här veckan.Men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen mina vänner!


Kram...   

Av Pernilla Albinsson - 20 februari 2014 10:39

Hej mina vänner!Tänkte göra en liten uppdatering på veckan som har gått...


Helgen var ganska lugn,lördan var jag å tände ljus hos min fyrbente vän som skulle ha fyllt 5 år om hon levt.  Hon ligger begravd där jag är uppväxt.Där fick hon alltid springa lös och va den hund hon egentligen skulle va,inga krav från någon.


Annars så titta vi mycket på OS,det gick bra för Sverige å mindre bra för Norge i helgen.Så det var lite av en landskamp här  .Annars så var det en väldigt lugn å fridfull helg,såna tycker jag väldigt mycket om.Inget som är inplanerat och inget speciellt som ska hända...


i måndas var jag å besiktiga min bil.Och den gick igenom utan ombesiktning...!! Men den är ändå på verkstan idag för att få service.Så jag ska hämta den senare idag.

Tisdan var väldigt lugn,var hemma å gjorde bara det mest nödvändiga.För jag visste att gårdsdagen,onsda,skulle bli mer ansträngande.Då körde jag först iväg min bil till verkstan så att dom skulle ha den tills idag.Och sen åkte jag å mamma till Norge å handla.Vi bor ju precis vid gränsen,ca. 9 km. därifrån.Så det blir ganska ofta att man åker över å handlar.Dom har ju mycket annan mat som inte vi har.Så först var vi där å handla å sen fortsatte vi å handla här på svenska sidan.Jag brukar ha handlingsdag på torsda men nu blev det på onsda istället.Å det går alldeles utmärkt,för idag ska jag nån gång å hämta hem min bil igen å sen hem å inte göra så mycket mer än att tvätta kläder å göra midda.I morgon ska jag försöka få färgat mitt hår för nästa vecka ska jag till frissan.Sen helgen ska vi på kalas å så ska gubben på nåt möte.Så det blir ganska så lugnt även den här helgen.


Nu på morgon så ringde jag till Neurologen i Karlstad igen.Jag håller på med mitt snurriga huvud fortfarande...Å igår hade jag en mindre bra eftemidda/kväll...Jag blir såå lett mej när jag är snurr å ingen klarar komma på vad som är fel.Jag har nu i över 1 vecka provat mina gamla glasögon ifall det kan va dom progressiva glasen som gör att jag är såå snurr.Jag tyckte det hjäpte dom första 2 dagarna,men det är säkert för att jag så väldigt gärna ville att det skulle funka.Men det är bara det att när jag har dom så kan jag inte se på nära håll utan då måste jag ta dom av mej.Å då ser jag ju inte på långt håll istället...Jag har väldigt dålig syn utan glasögon,så hemma här går det väl ganska så bra utan glasögon.men jag kan ju typ inte gå ut eller köra bil eller åka på affärn,utan eller med dom gamla glasögonen.Jag klarar att gå på affärn med dom gamla,men jag kan inte köra bil.Det har jag provat,å det var INTE lätt...

Så idag tänkte jag att jag skulle ringa till Neurologen för att höra när under året jag kommer att bli kallad.Jag fick ju svar i höstas att jag kom att få en ny neurolog under det här året.Så därför ringde jag idag...För jag skulle vilja ha en annans läkares utlåtande.Men min gamla läkare hade ju fortfarande inte gått i pension.Men jag påtala flera gånger att jag vill komma till en ny å få dennes bedömning.Å jag förklara precis hur jag har det...Att mitt huvud konstant snurrar,att jag måste hålla mej i nånting hela tiden för annars ramlar jag.Jag tala oxå om att shunten är röntgad å det ska inte va nåt fel på den.Å att jag bytt glasögon å även kollat synes igen efter det,men det ska heller inte va nåt fel.Jag berätta att optikern ville att jag skulle prova dom gamla glasögonen ett tag.Men att det inte blivit något bättre.Jag berätta oxå att ortopeden trodde att det anske skulle bli bättre nu efter att jag gjort fot op.en,men det har det inte blivit.

Hon jag prata med sa att jag var uppsatt på väntelista i september(det är runt där som jag brukar bli kallad).Men hon skulle se om jag inte kunde få komma till en ny läkare under vår kanten.


Så nu får jag bara vänta å se om det kommer nån kallelse framöver...Det är väldigt jobbigt att ha det så här.Jag är konstant yr,å det påverkar så klart balansen å det påverkar allt jag ska göra.Jag måste ha nånting att hålla i för annars så ramlar jag.Å va ute bland folk är det värsta jag gör,för då spänner jag mej för att gå normalt.Å då kommer jag in i en ond cirkel som är väldigt svår att komma ur.Så det känns som att jag är en eremit som sitter i en karusell som aldrig vill sluta snurra.


Det var väl allt jag hade att skriva idag.Men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen...


Kram...   

Av Pernilla Albinsson - 12 februari 2014 11:56

Hej mina vänner!

Som jag har skrivit förut så har jag den här bloggen även som en minnebok därav dagens rubrik...


Som ni redan vet så har jag en längre tid dragits med ett snurrigt och ont huvud,även min nacke och axlar är stela och ömma.Jag har varit hos neurologen och man har röntgat min shunt,och det ska inte va nåt fel på den.Och jag har även varit hos min optiker och kollat synen och glasögonen.Och dom ska det heller inte va nåt fel på,ialla fall inte synen.Sen så har jag varit hos en ögon specialist,och den såg ju att jag har nystagmus och darr och massa fel i ögonen p.ga att jag har ett ständigt tryck i mitt huvud p.ga mitt handikapp.Och den ögon läkarn i sin tur prata med en annan läkare som är specialist på oss med vattenskalle.Och dom hade kommit fram till att det inte fanns nånting dom kunde göra åt det och dom trodde inte att mina besvär kom av det heller.Och samma säger neurologen,jag har ett visst övertryck i mitt huvud,som jag fattat det så släpper shunten ut för mycket vätska så det blir ett för högt flöde i huvet.Men det ska inte va så farligt att jag ska ha dom symtom jag har.

Så det sista är nu att man tror att det kanske kan va glasen i glasögonen som det är fel på.Jag fick sept. -12 nya glas för att jag är närsynt+ att jag har brytningsfel.Och det betyder att i mina glas så är det som en brytpunkt.Tittar jag nere så ser jag på nära håll och tittar jag däruppe så ser jag på långt håll.

Men nu funderar man på om det kan va så att min hjärna och mina ögon inte orkar sammarbeta,att signalerna mellan hjärnan och ögonen antingen inte finns alls eller att den är begränsad.Så att mina ögon orkar inte se det hjärnan vill att dom ska se.Om ni förstår vad jag menar...Man tror att det kan ha med mitt handikapp att göra,att det beror på min vattenskalle och det tryck jag har i huvet,att det är det som gör att mitt huvud och mina ögon är som dom är.

Så nu har jag gått tillbaka till mina gamla glasögon för att prova några veckor och se om det blir bättre.Och blir det det,vilket jag verkligen hoppas,så ska vi byta till vanliga glas i dom riktiga bågarna direkt.

Jag har bara provat det här sen igår,så jag tycker ena stunder att det är bättre men att nästa stund så känns det precis som med dom andra glasögonen.Men elddopet kommer i morgon för då ska jag med mamma ut och handla.Och då ser jag snart om det hjälper eller inte.För som det har varit en väldigt lång tid tillbaka så trivs jag bäst hemma,för det är där som jag kan slappna av och bara existera och inte behöva anstränga mej så som jag måste när jag är ute bland folk.När jag varit på affärn/centre några timmar och kommer hem så är jag helt slut.Då har jag såå ont i huvet och jag är såå snurr i huvet så jag håller på och gå åt!!Så jag är helt slut när jag varit ute och handlat.Men det spörs i morgon hur det går...


Nu vidare till helgen som var...Då körde jag min manuella bil igen,för första gången på över 3 månader.Det gick jätte bra,jag fick käringstopp innan jag kom av parkeringen,men annars så gick det bra.Jag har fortfarande inte fått tillbaka hela känseln under foten,men det blir ständigt bättre.Nu har jag inte gått med stöd på över 1 vecka.Och det går jätte bra...Så får jag bara ordning på mitt snurriga huvud så ska jag inte klaga sen.Nu bara väntar jag på att få komma mej ut och börja med mina promenader igen.


Annars så har det inte hänt så mycket den här veckan.Jag tänker litt extra på min fyrbente vän den här veckan.Nu på lörda så skulle hon ha fyllt 5 år om hon levat.Så jag ska till graven på lörda och tända ljus.Varje lörda sen hon dog tänts det ett ljus där,men nu fr.o.m lörda så ska jag bara tända när det är nån speciell helg eller dag.På lörda blir liksom en punkt för mej har jag bestämt.Jag saknar henne sååå mycket varje dag,och jag kommer aldrig glömma henne.Hon var min bäste vän och hon var med mej nästan överallt och hon var med mej när jag ramla och hon var alltid jämnte mej...Hade jag en dålig dag med ryggen så låg hon bredvid mej...låg jag i badkaret så låg hon på mattan inne på toan och vänta på att jag skulle bli klar...var jag i köket så var hon där...var jag inne vid tv:n så var hon där...Hade jag bara varit ute och hämtat posten i 5 min.och kom in igen så var hon lika glad som om jag skulle ha varit borta i flera timmar...Var jag borta från henne i flera dagar eller en längre tid så var det alltid henne jag skulle hem till...Hon var alltid jämnte mej när jag behövde det...Hon var såå klok och förstod såå mycket som ingen människa kan förstå,felet var bara att hon kunde inte prata.Men jag vet att hon förstod,och hon förstod även den dagen hon dog vad som var på gång.För så som hon var den sista natten hade hon aldrig varit förut.Jag låg med mitt huvud i hennes korg och hon hade sitt huvud på min kind...Så den som säger att en hund inte förstår,den vet inte hur en hund är funtad...Hon var min aller bäste vän och jag får aldrig tillbaka henne och jag får aldrig en sån hund igen,och det känns sååå fruktansvärt tomt!! Min aller högsta önskan här i livet är att få ha en hund igen,men det är mitt ego som tänker så,jag vet innerst inne att det går inte.Det fungerar inte med alla dom fel jag har...Jag vet att jag skulle kunna ha en hund igen,men jag vill inte göra mej beroende av andra för att kunna få en önskan uppfylld.Ska jag ha en hund igen så ska jag kunna sköta den själv,och som mitt liv ser ut just nu så klarar jag inte det.Och då är det med en stor sorg i hjärtat jag inser att jag kommer aldrig få en hund igen.Jag får låna och lukta på andras hundar men jag kommer aldrig att få ha en som är min igen.


Så på lörda så ska jag till graven och kanske gråta litt och tända ljus och tänka på den Chilii som jag en gång hade som jag vet har det mycket bättre där hon är nu.Nu får hon va den hund hon aldrig fick va när hon var jämnte mej.


Nu har jag fått ur mej lite,jag brukar inte skriva sånt här.Men jag har en sorg inom mej som jag aldrig blir av med....


Ni får ha det så bra så hörs vi nog snart igen...!!


Kram mina vänner...   



Av Pernilla Albinsson - 6 februari 2014 13:50

Hej mina vänner!Tänkte bara göra veckans inlägg...


Vet inte att det har hänt så jätte mycket nytt sen sist...Men jag kan ju skriva att jag tycker själv att jag gjort väldiga framsteg med foten den senaste veckan.Nu går jag helt för mej själv,har gjort det några dagar nu,utan stöd.Det går faktiskt riktigt bra,jag kommer på mej själv ganska så ofta att jag faktiskt går helt normalt,utan att halta eller att jag går konstigt.Men sen så kommer det stunder som jag vet att jag haltar å inte går som jag ska.Men det är speciellt om jag stått eller gått mycket ett tag,då blir jag sliten i ryggen,höften å under foten,speciellt bak vid hälen under foten.Men då får jag ta det med ro en stund å vila så går det över...Jag har fortfarande den där stickande känslan under foten ibland,det kan va bra länge å så helt plötsligt så sticker det till.Å det gör såå ont,men det försvinner nästan med en gång igen.Men inte igår kväll,då höll det på väldigt länge.Då är det väldigt gott å massera under där,absolut inte med nåt tryck utan bara att man nuddar under foten är väldigt gott.Det lindrar då...Jag har fortfarande vissa punkter under foten som jag inte har nån känsel på,men det kommer väl...Blundar jag så känner jag inte om nån annan tar under foten på vissa ställen.Men det blir väl bra bara det gått ett tag till...

Förra veckan hade jag ju telefon tid med min läkare från Karlstad.Å det blev bestämt att han skulle skriva remiss så att jag får komma till ortoped tekniska å prova ut vårskor å nya skenor.Å idag fick jag kallelsen dit,så det gick fort.Å så blev det även sagt att jag kommer att bli kallad till läkarn i början av sommarn,för han vill se hur foten ser ut efter att den har läkt helt klart.Jag ska fortfarande ha nattskenan till i slutet a Mars.


Jag har märkt att operationen på foten har inte förbättrat mitt snurriga huvud.Utan jag är precis lika snurrig nu som jag var före operationen.Jag tror att det är mycket inre stress som gör att mitt huvud mår som det gör.För den tiden när jag satt i gips så var jag inte snurr,men då tog jag det ju väldigt lugnt.Då kunde jag ju inte göra så mycket.Men nu när jag är uppe å går så gör jag ju allt det jag bruka göra före op.en.Å därmed så kom snurrigheten tillbaka.Men det är väl ännu en sak som jag måste lära mej att hantera å klara av...Men det går...


Annars så har det väl inte hänt så mycket...Jag sköter hushållsarbetet å så har jag kommit in i en läsperiod igen...Just nu så läser jag en bok om en som hoppat av Hells Angels å hur han å hans tjej har det nu i ett annat land med skyddad identitet.Väldigt intressant bok...!!


I måndas var jag å mamma å fira en 90 åring.Det är farmor till mitt ex.En väldigt pigg tant...Å passa oxå på att lämna tillbaka nästan alla hjälpmedel som jag låna under op.en.jag har bara rullatorn kvar.Man kan lämna det på ett äldreboende å så kommer arbetsterapeuten dit å hämtar det.Å idag har jag varit med mamma ute å handlat.Jag blir ensam hemma under helgen.Gubben å en hel massa andra mc folk ska ut å åka båt emellan Stockholm å Finland.Åker i morgon å kommer hem på sönda.Det är SMC som arrangerar tur`n.Fråga mej inte vad SMC står för för det kommer jag inte ihåg.Jag har hört det såå många gånger men jag glömmer det lika fort igen.Så den här helgen ska jag bara ta det med ro å inte göra så väldigt mycket.


Det var väl det jag hade att skriva nu,så ni får ha det så bra så hörs vi nästa vecka!


Kram...  



Av Pernilla Albinsson - 29 januari 2014 18:01

Hej mina vänner! Tänkte bara göra veckans inlägg...

Har egentligen inte hänt så mycket sen sist jag skrev. I lördas körde jag bil igen för första gången sen op.en.Jag körde gubbens automat så det gick sakta å bra. Jag åkte till mamma, åt mat å tände ljus hos Chilii å åkte sen hem igen.

Annars så har det inte hänt nåt, jag är ute å handlar 1 gång i veckan, men annars så är jag hemma. Jag trivs bäst hemma.Jag grejer med det som ska göras här hemma, å så läser jag mycket.

Idag hade jag telefon tid med min läkare i Karlstad.Han skulle ringa nån gång under dagen, å det kan ju bli när som helst på dagen det...Jag har gått här hela dagen å haft med mej telefon överallt. Å vid 17.00 ringde han...
Det blev bestämt att han ska kalla mej till ett besök i början av sommaren. Å så ska han skriva remiss så att jag kan få komma till OTTA å få nya skenor å vår/sommar skor.Han tyckte det lät som det skulle med foten, att det inte är konstigt att det gör ont ibland. För han var tvungen att bryta å göra mer åverkan på den här foten för att få den som han ville ha den.Så det blir väl bra bara det gått litt längre tid...

I morgon ska jag med mamma ut å handla, det är liksom veckans höjdpunkt med att komma ut å handla å se folk.

Ni får ha det så bra så hörs vi snart igen...?

Kram...

Av Pernilla Albinsson - 21 januari 2014 10:07

Hej mina vänner!Tänkte försöka att bli bättre på att blogga,ska försöka att i alla fall lägga in ett nytt inlägg varje vecka.vi får se hur det går...Vissa veckor händer det mycket å andra händer det ingenting...


Förra veckan var ganska lugn,var hemma å gjorde bara det vanliga hushållsarbetet å när det var klart så läser jag mycket å ser på tv:n å vimsar runt inne på nätet...  Under helgen så hade vi gubbens barnbarn här från lörda till sönda.Så det var full rulle...    


Men nu är det en ny vecka med början igår med inga som helst planer mer än det vanliga som man gör...Försöker att handla en gång i veckan så det blir på torsda.Har inte börjat köra bil än efter op.en så jag brukar följa med när mamma ska handla.


När det gäller bilkörningen så ska jag försöka å ta min första tur nu på lörda.Gubben har automat så jag tänkte att jag ska ta den bilen,för då behöver jag inte använda vänster benet så mycket.Känseln har inte helt kommit tillbaka i den.det är vissa ställen speciellt under som jag inte känner alls om jag nuddar vid.Men det kommer väl bara det går lite mera tid...Annars så blir det bättre å bättre när det gäller foten.Jag har fortfarande inte lärt mej helt hur jag ska gå än.Så det blir en haltande gång,men det är inte för att den är ond utan det är nog mest för att den är stel å det helt enkelt tar stopp när jag ska ta ett steg.Det går till en viss gräns på böjningen men så tar det stopp,å då blir det att jag haltar.När jag har gått/stått mycket en stund så gör både ryggen å foten ont,det blir ju felställning hela vägen upp.


Så inne går jag ganska så bra nu men då är det värre när jag kommer ut.Jag har skenor i skorna på båda fötterna(hade även det före op.)Men minsta lilla ojämnhet i marken å foten inte hamnar plant så gör det ont,det värker till å ibland så sviktar foten så då orkar jag ju inte gå på den.Så jag vill helst ha nån att hålla i när jag är ute,annars så vinglar jag å det går väldigt sakta.Men det blir väl bättre bara det gått ett tag till...Jag hade tänkt mej ut å gå med rullatorn en runda här i området där vi bor,men så kom snön å det satte stopp för mina planer.jag är inte så haj på att gå än å då våger jag inte dra ut rullatorn i snön å börja å gå,å kanske komma halvvägs å så märker jag att det inte fungerar att gå.Då är det inte bara att vända heller...Så jag väntar nog ett tag till med det...Det får räcka med att jag går på affärn när jag ska handla.


Nästa vecka ska min läkare ringa å höra hur det går efter op.en.I fjol när jag hade gjort samma op.på den andra foten så var jag i full gång när han ringde.Men det är jag inte den här gången,å det stressar mej lite...Men jag får trösta mej med att den här foten var sämre å då tar det längre tid för den att bli bra.jag får tänka så men det är ingen roligt...Jag är nöjd med resultatet av op.en å läkningen har gått bra,men det är bara det här med gåendet som är kvar att fixa....Men det blir väl bra bara det gått en månad till...Igår var det 4 veckor sen jag tog bort gipset å stiften...! Så ser man det så så har jag kommit mej väldigt sen dess,men det är fortfarande en bit kvar tills jag är där jag vill va...Jag vill ut å gå mina promenader igen...!!


Nu ska jag greja lite i mitt akvariet å sen ska jag sätte mej å läsa i en ny bok,har inte helt bestämt vilken det blir än.Läste ut boken om Monica Zetterlund igår.


Men ni får ha det så bra så hörs vi snart igen...!!


Kram...  

Ovido - Quiz & Flashcards