Hej allihop!Ida har ja vart i Arvika å fått in progressiva glas i mina glasögon,ja har samma bågar bara att dom har bytt glasen...Ojoj...Det är ovant å rart nu innan ja har vant mej,men ja tycker det är liiite bättre nu än va det var när ja va inne hos optikern.Men det tar väl ett tag innan hjärnan å öga har kommit på HUR å ATT dom ska samarbeta... Det är ovant å ha vart van att man kan titta likt över hela glaset förr å nu helt plötsligt så måste ja titta ner när ja ska se på nära håll å titta uppe när ja ska se på långt håll...Men det värsta är ju att ja tittar ju alltid ner när ja går så det kommer bli rart innan ja lärt mej vart ja ska titta... Men optikern sa att ja får bara prova så här i ungefär 3 veckor å se,om det inte blir bättre så får vi prova nåt annat...Så ja hoppas att det blir bra ja bara det gått ett tag... 

Annars så har det inte hänt så mye nytt.Ja å Chilii"con-carne"va hos min mor som bor lite utanför Töcksfors igår,"ute i skogen"...Det är enda stället som Chilii kan springa lös utan att nån yttrar sej å där kommer det inte så mycke bilar å folk heller.Så vi brukar försöka å åka dit minst 2 ggr./v.så hon får springa lös.Så igår åkte vi dit,ja sparcka å Chilii sprang bredvid å lukta å hade det allmänt bra...Vi brukar gå/sparcka en tur på ca.2 km.fram å tillbaka,på en skogsväg.Å igår när vi var på väg tillbaka så släppte ja på från mitten av en backe.Å nästan nere i slutet av backen så fick ja ett felskär så både ja å sparcken välta....Å det gjorde j-ligt ont i ryggen....    Ja blev faktiskt sittande ett tag för såpass ont i ryggen gjorde det,det blev platt fall rätt ner på rumpa,så det till en redan ond rygg gjorde den inte bättre....Så ja satt där i min ensamhet å ojja mej,å ur skogen kommer Chilii som ett jihu...!!!För er som inte vet va ett jihu är så är det nåt som kommer i en väldig fart....Så hon kom i en väldig fart rätt emot mej å upp i knä å börja slicka mej i ansikte som att hon skulle trösta mej för hon förstod nog att"nu har mamma ont"....Men bara att ja sa till henne"att det går bra,mamma är me"...Så sprang hon iväg....Å ja stappla mej upp å fick tag i sparcken å börja gå me sparcken framför mej.Chilii hade sprungit före men efter några meter så stanna hon å titta på mej som att"är du me?"Så ja bara sa"att mamma är me..."å då sprang hon vidare....Hon är såå klok den lille jenta mi....  Hon är såå värdefull för mej... Hon är det käreste ja har....Det kan ja faktiskt säga även om ja har gubbe,för det går inte å jämföre kärleken till en människa å till ett djur...Kärleken till ett djur blir nåt alldeles speciellt,å hon å ja är ju ensamma hemma hela dagarna,å hon är ju me mej nästan överallt.Å när ja pratar me henne så förstår hon va ja säger....det enda felet är att hon kan inte prata å svar mej,men hon"pratar"på sitt eget lilla sätt...

Den här veckan har annars inte vart nån bra"rygg-vecka"...Ja har haft extra ont i ryggslutet/svanskotan...Men nu på torsda så ska ja ner å prata me våran allmänläkare här nere på VC så får vi se va han säger å va vi kommer fram till.

Ha det så bra allihop så hörs vi snart igen!!!

Kramiz....